Nu diskuteras ett nytt EU-direktiv om arbetstidsreglerna. Frågan ska behandlas i Europaparlamentet i december. Inför deras behandling finns över 60 olika ändringsförslag.
I ett brev till de svenska ledamöterna i parlamentet skriver Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv samt Arbetsgivarverket att parlamentets översyn av arbetstidsdirektivet kan få allvarliga konsekvenser för svensk del.
Förslaget att all jourtid ska definieras som arbetstid är organisationerna mest kritiska till. I klartext betyder ju det att arbetstid också är tid när inget arbete utförs. Kanske jag kan få kalla det ”arbetsfri inkomst”? För t.ex. landets kommuner skulle det innebära mycket stora kostnadsökningarna eftersom många har jourtid. Medborgarna ska naturligtvis betala för det arbete som utförs, inte för arbetsfria inkomster. En rimlig ståndpunkt borde man tycka.
En annan sak som oroar organisationerna är att en arbetsgivare också ska beakta även sådan arbetstid som arbetstagaren kan ha i andra anställningsförhållanden. Hur ska det fungera i praktiken? Det betyder ju att ansvaret läggs på arbetsgivaren som inte bestämmer hur en medarbetare väljer att arbeta i andra anställningsförhållanden.
Brevskrivarna framhåller också att det tagit över fyra år att se över arbetstidsdirektivet. Och i somras lyckades ministerrådet enas om ”en bra gemensam ståndpunkt”. Organisationerna manar avslutningsvis de svenska EU-parlamentarikerna att verka för att parlamentsbehandlingen ansluter sig till ministerrådets gemensamma position.
Jag hoppas verkligen att uppmaningen hörsammas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar